Inlägg nummer hundra
Inlägg nummer hundra får prydas med ett kort på mig och Julia på vår ö, Älgön. Helt enkelt för att där inte finns några älgar. Logiskt! En repris snart, det var ju trots allt ett tag sen det här kortet togs.
Ett år med blogg
Nu har jag haft min blogg i ett år! Jag har märkt att min blogg har blivit en motsats till min högstadie dagbok.
Min högstadiedagbok innehåller många delar tårar, osäkerhet och några färre delar av lycka. Inte för att jag inte var lycklig då utan för att dagboken var ett sätt att ventilera och bearbeta.
Min blogg däremot innehåller många delar lycka, fina kära, tacksamhet, fina stunder som får mig att må bra och väldigt få delar av tårar och depp. Inte för att jag inte är trött, opepp och depp ibland utan för att min blogg har blivit mitt sätt att visa, beskriva och tacka för det som gör mig lycklig just nu!
Odlingstips
Sätt. Vitlök. Nu.
Det är bara att ta en klyfta och trycka ner den i marken. Så får ni god skörd till sommaren.
Glänta
Lite ljusare. Lite lättare att andas.
En god natts sömn och en godmorgon
Alltså. Ibland kan små gester, oplanerade eller planerade göra en lycklig och alldeles varm om hjärtat. Jag har massor med fantastiska kusiner som ofta och alltid gör mig glad. För några veckor sen var det två av dem, finaste Maja och Stina som fick mig att känna mig lite extra tacksam för vad jag har.
Min sista lediga helg innan jobbet hade jag planerat att åka till sköna Värmland för att andas Värmlandsluft och för att fira Maja 15 år. Det började dåligt, bussen till Enköping där jag skulle byta var försenad vilket gjorde att jag kom till Årjäng 22.05 istället för 19.35. Den där sköna kvällen med kvällsmacka och mys blev plötsligt väldigt mycket kortare och jag satt uppgiven på en bänk i Enköping, sen på en bänk i Hallsberg och till sist på en bänk i Karlstad innan jag var framme. Farbror Lars-Olov, Maja och Stina kom och mötte mig och visst fick jag en mysig kväll när jag kom fram, även om den blev lite kortare än tänkt. Mätta, belåtna och trötta skulle vi gå och lägga oss. Jag sov för första gången på många många år över hos kusinerna istället för i Farmors stuga. Bäddsoffan var bäddad åt mig och på kudden låg en liten morot!
Min sista lediga helg innan jobbet hade jag planerat att åka till sköna Värmland för att andas Värmlandsluft och för att fira Maja 15 år. Det började dåligt, bussen till Enköping där jag skulle byta var försenad vilket gjorde att jag kom till Årjäng 22.05 istället för 19.35. Den där sköna kvällen med kvällsmacka och mys blev plötsligt väldigt mycket kortare och jag satt uppgiven på en bänk i Enköping, sen på en bänk i Hallsberg och till sist på en bänk i Karlstad innan jag var framme. Farbror Lars-Olov, Maja och Stina kom och mötte mig och visst fick jag en mysig kväll när jag kom fram, även om den blev lite kortare än tänkt. Mätta, belåtna och trötta skulle vi gå och lägga oss. Jag sov för första gången på många många år över hos kusinerna istället för i Farmors stuga. Bäddsoffan var bäddad åt mig och på kudden låg en liten morot!
Efter en sån godnattpresent kan man ju inte annat än sova riktigt riktigt gott. Jag hade inte ställt någon klocka så när mobilen började låta vid halv 8 på morgonen blev jag lite paff. Det var pappa. Jag svarade och då hör jag musiken till 10 000 röda rosor! Pappa hade råkat ringa upp när han var på väg till jobbet. Ganska fint att väckas av Thore Skogman. Väl vaken så tyckte jag inte det var någon idé att somna om så jag klev upp och det första jag ser är:
Två små fina godmorgon-lappar från kusinerna som steg upp toktidigt för att åka till skolan. "Ha en bra dag". Jag tackar jag. Så tokigt bra blev den!
Resultat av popcornförsöket
Jag har ju tidigare skrivit om sommarens projekt där jag skulle odla mina egna popcorn. Jag sådde majsfrön (popcorn) i mars ungefär. Plantorna började gro, gröna och fina. Några månader senare...
...hade det kunnat se såhär fint ut. Med stora ståtliga plantor, redo att producera majs i mängder. Istället såg det ut såhär:
Detta är en av mina plantor, eller ja. Såhär ser den mest levande av mina plantor ut. Jag har misslyckats kan man säga. MEN det blev ändå två små kolvar på dessa klenisar.
Här, mina vänner, här kommer resultatet av själva poppningen! Tatadam, håll i er!
Nästa år, då ni. Då ska det bli andra popcorn!
Ibland gör man rätt ibland gör man fel
Första veckan på jobbet snart avklarad. Jag är supertrött på kvällarna av allt nytt och alla nya folk. Man vill ju som göra ett bra första intryck och göra ett bra jobb. Passa in sådär lagom och inte klanta till sig. Andra dagen gjorde jag min första utskrift. Det fanns bara en skrivare i rullistan där man kan välja var och hur man ska skriva ut. Jag tänkte då att, finns det bara en att välja på så borde det ju vara den som jag ska skriva ut på. Jag tryckte på print men inget papper kom ut. Då det inte var en akut utskrift så brydde jag mig inte om att undersöka saken vidare utan fortsatte med andra saker. Efter ca 40 minuter kommer en man som jag inte träffat innan plus en från min grupp in på mitt kontor med ett bamsestort papper med en liten text på i ena hörnet. Jag hade skrivit ut mina 8 sidor på en skrivare ett hus bort, en våning ner. I A1 format lång. Om ni aldrig sett ett A1 papper någon gång så kan ni tänka er att det är som 8 st A4 papper men detta var ännu större. Jösses! Ibland gör man fel. Mannen kom senare upp med en lista på ALLA skrivares namn och vilka storlekar varje skrivare skriver ut. MEN det tog inte slut där. Det råkade vara så att min utskrift tydligen inte var klar den dagen för dagen därpå kom han upp igen med fler av mina papper och frågade om det var jag som skrev ut igen...
