Vilopaus i diket
Fick ett mms från min fina vän Maria igår. Bilden är från en av våra många vilopauser längs med vätternrundan. Jag minns hur gött det var att ligga där i diket och gräset. Vår taktik blev att hellre vila ofta och hålla humöret uppe än att slita ont och bli sura. Resultatet blev ändå mycket slit men väl i mål var vi så glada så vi nästan grät! Största bedriften någonsin. 30 mil på cykel är långt! Tack Maria för ditt sällskap. Utan dig hade de 30 milen känts som 100 och uppförsbackarna dubbelt så branta.
Tack själv underbara klassisker-kompis! Vätternrundan var det jobbigast jag gjort. Utan ditt sällskap och peppning (och allt godis...) hade jag aldrig kommit runt! Vem vet, vi kanske sitter där på sadeln tillsammans snart igen:-)
ÅNEJ, förlåt.. det är ingen kul sjuka heller. men ät hostmedicin (Theracough eller nått är äcklig men funkar) och sen kan du äta zyx tabletter, av dom domnar man bort i munnen, gött
